Landskapet vårdar människan

Sista lördagen i oktober månad samlades årskursen för att arbeta med landskapsvård i mindre skala, vilket betyder från den egna lite större trädgården upp till ett mindre skogsområde. Vädret var snudd på ofattbart vackert liksom platsen var nära sagans rike. Trädens gröna färger var nu omvandlade till en rik palett av gula, röda och bruna nyanser som gled in och ut i varandra. Vi höll till på Svärdsberg, en vänlig plats mittemellan två stora bostadsområden i Linköping. En annan vackrare och mänskligare plats, som varit och som kanske komma skall igen. Vår värd var förlorad i tiden men fann sig snabbt igen och matade oss med ett himmelskt gott kaffe med varm mjölk.

Trädfällning i svårt lägeDen växande ved- och virkeshögen

Glada fruktträds-beskärareVerktyg för att arbeta i färskt virke

Under dagens förlopp arbetade vi med att fälla en del halvstora träd, rensa bort gammal och rostig taggtråd från en stengärdsgård, röja bort sly, slå med lie och räfsa på den lilla ängen samt beskära ett antal fruktträd. Trävirket vi röjde bort blev till ved och slöjdämnen.

Huggning med skölp i ett skedämneEn hängare av rönn tar (har) sin form

I den långsamt fallande solens sken klöv vi ämnen av det virke som fällts och började hugga ur och tälja fram olika sorters skedar och slevar. Laddade med långsamhetens livgivande energi såg vi solens sken byta plats med månens och vi tog farväl i den växande skymningen.

En sådan här dag ska vårdas ömt i minnets bibliotek för att tas fram och läsas högt vid brasans sken när tiderna är mörka och kyliga.

Jan Gustafson-Berge

Annonser