Den enda dryck vi egentligen behöver för att överleva är 2-3 liter rent vatten varje dag. Resten kan vi vara utan. Det finns dock många drycker som både är väldigt goda och nyttiga och lika många som är lika goda men kanske inte lika nyttiga i större mängder. Var och en kan göra sin egen ”dryckeslinje” med rent vatten vatten i ena änden och sedan placera de drycker man dricker efter varandra i någon slags relevant ordning t.ex. efter nyttighet för hälsan, mängd, efter kostnad, godhet (smak) eller sammanlagd miljöpåverkan. Min dryckeslinje, där jag viktat de drycker jag konsumerar efter alla ovanstående kriterier, ser ut som följer. Mina sammanlagda val under köpstoppet ska då alltså hamna närmare källvatten än den dryck som befinner sig i andra änden, som i mitt fall är sprit.

Dryckeslinje
(1) Källvatten från fritidshuset, (2) Eget kolsyrat kranvatten, (3) Örtte på närodlade eller vilda växter, (4) Köpt svart/grönt te, (5) Ekologiskt och rättvisemärkt kaffe, (6) Egenpressad äpplemust, (7) Brämhults juice, (8) Egentillverkad flädersaft, (9) Brunnebys drycker, (10) Köpt ekologisk saft, (11) Egen tillverkad cider, (12) Köpt ekologiskt tillverkat öl/vin och slutligen (13) Sprit.

Dryckeslinje från källvatten till Jägermeister

Längst uppe till vänster finns källvatten som dricks när vi är vid fritidshuset där också källan finns ute i skogen. I specialflaskan finns kolsyrat kranvatten. Sedan ett exempel på egenodlat örtte i form av blad från pepparmynta, följt av mörkrostat kaffe och ett svart te med blomblad. I den återbrukade Brämhultsflaskan finns egenpressad äpplemust från förra årets pressning. Tyvärr är utbudet på KRAV-öl fortfarande dåligt men här ses en av två sorter som finns i den mataffär jag använder. Brämhults har bra och goda juicer och deras flaskor är användbara till mycket. Andra raden börjar med en KRAV-märkt starköl och en av mina absoluta ölfavoriter som tyvärr inte är ekologisk. I plastflaskan finns hemmagjord fläderblomssaft från förra årets skörd och därefter i en återbrukad Astrakan-flaska (en äpplecider från Kivik) torr cider jäst på egenpressad äpplemust. Därefter ett exempel på sortimentet av drycker från Brunneby, ett musteri och presseri som ligger i närheten av Linköping. Den lilla knubbiga flaskan innehåller saft från de ekologiska pionjärerna på Torfolk Gård i Värmland. Vinflaskorna innehåller ekologiskt rött och vitt vin av de sorter vi oftast köper. Till sist en av mina favoriter bland sällan köpta spritsorter.

Sedan tidigare har jag av flera olika orsaker valt bort en stor mängd falska och fula drycker som består av vatten, socker, sötningsmedel, färgämnen osv. En förändring var när vi i min familj för några år sedan slutade att köpa kolsyrat vatten (Wichy Noveau) och istället inhandlade en Soda Stream, en apparat som med hjälp av en kolsyrepatron kolsyrar det egna kranvattnet. Vi sparar pengar, slipper bära hem tungt vatten samt medverkar till att minska tillverkningen av plastflaskor och förekomsten av onödiga transporter. En annan förändring är att vi i takt med ett ökande utbud nästan bara köper ekologiskt producerat öl och vin.

Målsättningar på dryckesfronten
1. Under växtsäsongen insamla, torka och blanda eget örtte av blad, blommor, bär och frukt. Jag ska också dricka mer örtte och minska ner på mängden svart te.

2. Experiment med fermentering av olika blad ska utföras. Detta är en metod där gröna blad jäses och därefter torkas. Resultatet blir en ökad arom och ett te som liknar det svarta i smaken.

3. Göra egen saft av t.ex. fläderblommor och svarta vinbär.

4. Fortsätta att pressa egen äpplemust och utav en del av musten också jäsa cider.

5. Göra eget vin på körsbär och andra bär.

6. Endast köpa ekologiskt producerat öl och vin.

7. Ha kaffestopp under perioden 7-31/5 och experimentera fram ett kaffesurrogat.

Kaffet
Denna dryck är en historia för sig. Jag har druckit kaffe sedan jag var barn och trivs väldigt bra med det. Jag håller mig till 1-2 koppar (stora) starkt kaffe (skåning) om dagen. Det har blivit en kär vana som säkerligen också har ett uns av kemiskt beroende i sig. Efter en stunds verksamhet brukar det på förmiddagen säga ”nu skulle det vara gott med en kopp kaffe” någonstans i hjärnan. På eftermiddagen är det snarare behovet av uppiggning som startar vattenkokaren för dagens andra kopp.

Jag känner egentligen inget behov av att sluta upp med kaffet. Jag anser inte att min måttliga konsumtion innebär några hälsorisker för mig, snarare ger det mig många mysiga stunder och fungerar som ett socialt smörjmedel. Ett ideologiskt skäl skulle vara att kaffe är en klassisk kolonialvara vilket innebär att odlingsmark i andra länder tas i anspråk för odling av denna icke nödvändiga dryck istället för att lokalbefolkningen direkt kan odla mat till sig själv. Odling av kaffe orsakar också ofta miljöförstöring som t.ex. skogsskövling och utarmning av jorden samt skadar arbetarna genom giftanvändning. Detta faktum balanserar jag upp med att alltid köpa ekologiskt och rättvisemärkt kaffe.

Men bara för att undersöka mina reaktioner ska jag inte dricka kaffe under perioden 7-31/5.

Jan Gustafson-Berge

Annonser