Jag är kursledare för en kurs som heter KÖPSTOPP 2009. Studierna bedrivs på distans då de anmälda inte bor i samma stad som jag gör. Vissa saker är enkla att genomföra på en distanskurs. Jag kan skicka med texter att läsa, ge länkar till internet där texter och bilder finns att studera och jag kan beskriva vissa arbetsuppgifter som ska utföras av deltagarna i deras hemmiljö. Men det finns en del saker som är svåra att lära sig på distans (exemplevis olika hantverk, matlagning och odling) och där en direkt kontakt mellan läraren och eleven är den enklaste och bästa formen för kunskapsförmedling. Men nu gäller det att gilla läget och därför detta försök till instruktionstext på bloggen. Även om du inte deltager i min kurs kan du så klart snickra till en egen låda. Skicka gärna en bild på det färdiga resultatet!

Introduktion till enkelt snickeri
I begreppet KÖPSTOPP finns självförsörjning som en strategi och i den ingår som en grundläggande beståndsdel att tillverka, förändra och reparera föremål av olika slag. Dessa handlingar ingår i sin tur i det som kallas för hantverk. Olika hantverk finns det gott om, men några utmärker sig för att vara särskilt användbara för en självförsörjare. De kännetecknas av att arbetsmaterial, verktyg/redskap och tekniker är multifunktionella och mångsidigt användbara. Den här texten ska ge en introduktion i ett härligt hantverksområde som arbetar med materialet trä och i det här fallet torkat trävirke. Du får hjälp att ta de första stegen in i ett allmänt och enkelt snickeri vars syfte är tillverkning av enkla och funktionella föremål som är användbara i de flestas vardagsliv.

Det ryms mycket i en låda
I vår förenklade värld (dvs. i den här textens värld) består en låda av fyra sidor och en botten. Det finns några variabler som gör lådan användbar i många sammanhang. Genom att variera sidornas längd och bredd (lådans höjd eller djup) kan lådan fyllas med olika saker. Nu ska vi också glida lite på begreppen. Genom att lägga ett lock på lådan får vi (beroende på storlek), ett skrin, en kista, en vedlår eller en sittmöbel med förvaring. Genom att ställa lådan upp eller hänga den på en vägg får vi en hylla och med lock (dörr), ett skåp. Genom att införa en bräda inuti lådan fås fack och hyllplan. Du förstår nu att om du kan tillverka en låda kan du göra flera av de inredningsdetaljer du har i ditt hem eller i dina uthus.

Arbetsmaterial – trävirke
För det här arbetet ska vi inte köpa något nytillverkat virke. Det är återbrukat virke som gäller. Du får leta i dina egna förråd och uthus efter passande virke. Trasiga eller hopplöst förlorade möbler kan tas isär och erbjuda virke. Hittar du inget på hemmaplan får du vända dig utåt till grannar, lokala tippar, källsorterings-anläggningar, byggarbetsplatser m.m. Hämtar du in virke som är fuktigt, måste det ligga och torka, först bara under tak och sedan inomhus om det ska användas inomhus. Eftersom du kommer att få smak för detta med att tillverka egna föremål i trä rekommenderar jag att du redan nu anordnar en plats där du kan förvara ditt arbetsmaterial. Till att börja med räcker det med en mindre hylla där du kan lägga eller ställa ditt trävirke. Till lådan kommer du att behöva hyvlade brädor med en tjocklek på 10-20 mm. Deras bredd och längd beror på vilken slags låda du vill tillverka, men det är bäst att börja med en mindre variant. Till botten är det enklast med en skiva. Jag arbetar helst med masonit (hård träfiberskiva) eller plywood (kryssfanér). Det finns också andra skivmaterial som t.ex. MDF-board och spånplatta. Det går också att göra en botten av brädor som spikas samman bredvid varandra.

Verktyg
En självförsörjare behöver efterhand en hel del verktyg och redskap. Men för att tillverka en låda på vårt sätt är det egentligen bara nödvändigt för dig att ha en hammare och en såg samt spik av två storlekar.

Fogsvansar och snickarhammare

En klohammare eller snickarhammare är bra att börja med då den både kan slå i spikar och dra ut dem igen. Den lilla är bra till mindre arbeten som vår låda och den stora till större arbeten som byggnadssnickerier. En fogsvans med kombinationständer dvs. den är lika bra (eller dålig) på att såga tvärs över träfibrerna (kapa) som att såga längs med träfibrerna (klyva), är den första såg du skaffar dig. Den mindre modellen har till storleken mindre tänder och passar bättre till nättare arbeten.

Tumstock, stjärnmejsel, kniv, liten hyvel, hovtång och flat träfil Svängborr, drillborr och borrmaskin med laddare

Det finns sedan ytterligare verktyg och redskap som kan underlätta ditt arbete med lådan. En hovtång kan dra ut spikar eller knipa av metalltråd. Tumstock, talmeter och blyertspenna är exempel på markerings- och mätredskap. För att göra hål till skruv eller för att förborra till spik och skruv behöver du drillborr, svängborr eller borrmaskin samt borrar. En drillborr passar till mindre borrar, en svängborr klarar tuffare arbeten med större borrar och en elektrisk borrmaskin är bra till det mesta och kan också skruva med hjälp av bits. Med skruvmejslar kan du skruva i och ur skruvar. Du kan behöva skruvmejslar av olika storlekar och med änden utformad för att passa olika sorters skruv. Att kunna spänna fast arbetsmaterialet eller den helt eller delvis ihopsatta produkten underlättar mycket. Det allra enklaste är att arbeta med två skruvtvingar (Tvingman) eller ett skruvstycke som sitter fast på ett arbetsbord. För att jämna till eller forma kanter och ytor på trämaterialet behöver du något av följande verktyg. En kniv är bra till mycket och i vårt fall kan den tälja bort vassa kanter och hörn. En halvrund träfil gör samma sak fast med mer ljud och damm som resultat. En liten hyvel kan runda av vassa
kanter och hörn samt jämna till ytor.

Tvingman, skruvtving, skruvstycke med bult och skruvstycke med spännskruvar 

Nu har du redan till en hel verktygslåda som ger dig möjlighet att tillverka mycket mer än bara en låda. Du kanske redan har en del av detta, annars får du köpa nytt och köp då inte det allra billigaste utan börja med de verktyg som prismässigt finns i mellanskiktet. En del kan du hitta billigt på loppmarknader och i andrahands-affärer.

Spik och skruv
Det finns vädigt många olika sorters spikar för allehanda specialarbeten. De vanligaste som passar till vårt arbete ser du på bilden. De finns i olika längder från 9-120 millimeter. På en spikförpackning kan det t.ex. stå 20 x 1,2 (eller 1,2 x 20) vilket betyder att spiken är 20 millimeter lång och 1,2 millimeter tjock. De mindre varianterna finns som koppar- och mässingsspik. De större är av järn, antingen utan ytbehandling som kallas blank eller med ytbehandling som består av zink, för att skydda mot rost. Den första sorten heter trådspik och kännetecknas av sitt platta huvud. Den andra sorten heter dyckert och har som kännetecken sitt något till ytan mindre huvud som har en avsmalnande konisk form. Trådspikens huvud ligger ovanpå materialet medan dyckerten lättare kan sjunka ner i träet. Båda sorterna går att använda i vårt arbete, men allmänt sett är trådspiken vanligast förekommande.

Blank och förzinkad trådspik, spik av koppar och mässing samt dyckert Försänkt, halvförsänkt och kullrig träskruv

Det finns väldigt många olika skruvar också. De kan delas upp efter huvudets form och kallas då försänkt, halvförsänkt eller kullrigt/platt. Den första ska hamna med sin överkant jäms med eller något under träytan, den andra ligger med sitt huvud till hälften ner i träet och till hälften ovanpå och den tredje ligger helt ovanpå träet med sitt huvud. En annan variation är den form som finns på ovansidan av skruvens huvud och som möjliggör att skruven kan skruvas ner i träet. De vanligaste är ett rakt spår eller olika former av kryss eller stjärna, vilka alla kräver sina särskilda skruvmejslar eller bits till skruvdragare.

Tillverkning av en låda
Nu är vi redo att sätta igång. Jag gick till virkesförrådet i husets snickeri där jag bor och hämtade två brädor från en sängbotten och skivor av vitlackad masonit och plywood. Mitt syfte var att tillverka två mindre lådor att förvara verktyg i på Lövudden. Sängribbor har lämpliga mått för detta ändamål och är redan hyvlade. Mitt arbetsbord är som så många gånger förr vårt stadiga köksbord, märkt av otaliga hantverksarbeten.

Ursprungsmaterialet Uppmätning av materialet

Naturliga mått
Jag arbetar ofta med materialets givna mått och/eller de mått som produktens funktion ger. Jag kallar dessa mått för naturliga mått och de anges inte i någon enhet, utan de bara är. Det tänkta innehållet i en låda ger innermåtten och ska lådan stå på en hylla ger den yttermåtten osv. Ofta har det ingen betydelse om det skiljer ett antal cm. eller dm. på bredd- och längdmåtten och då är det arbetsbesparande att använda ett redan färdigt material som har ett ungefärligt passande mått. Givetvis kan du få mäta hur mycket du vill, bara det blir bra. Att arbeta med sitt ögonmått är en nyttig träning att se materialets möjligheter. Jag använde plywoodskivan som mått för lådornas långsidor. Biten som blev över på brädan delade jag på mitten och fick då de två kortsidorna.

Fastspänning med tvingman  Fastspänning i skruvstycke

Sågning
Såga alltid lugnt med långa och långsamma tag. Använd någon av dina fingrar som stödjande anhåll vid de första sågtagen. Börja och avsluta sågningen extra försiktigt så får du inga urslitningar i virket. Detta är särskilt viktigt att tänka på vid arbete med en så grov såg som en stor fogsvans. Visserligen arbetar vi grovt med detta arbete, men det finns gradskillnader även i helvetet.

Uppsågade bitar och den lilla spillbiten Spikning påbörjad

Sammanfogning
När första hörnet ska sammanfogas tar du hjälp av dina tvingman som extra händer. Sängbottens brädor är mjuka och ganska tjocka, så det går att spika direkt. Ett tricks kan vara att knacka lite på spikens spets med hammaren. Då fungerar spiken lite mindre som en kil när den tar sig igenom träet. Spiken ska vara 2-4 gånger så lång som brädan är tjock, beroende på var spikningen är placerad och hur mycker kraft sammanfogningen ska tåla. Mina brädor var 2 cm. så en spik med längden 6 cm. hade varit lagom. Nu hade j
ag inga sådana hemma utan valde dyckert med längden 5 cm., eftersom nästa längd jag hade var 7,5 cm. Är trämaterialet tunt, hårt eller om spikningen ska ske nära en kant är det bäst att förborra i den första brädan med ett hål som är något mindre eller lika stort som spikens tjocklek. I mitt fall hade jag en kvist där jag valde att förborra. Trots detta sprack det när jag slog sista slaget och dyckertens kilformiga huvud spräckte kvisten.

Förborrning med drillborr Det förborrade spikhålet

Kvisten som sprack Den färdigspikade lådramen

Skruvning
Vid skruvning måste den första brädan förborras och då ska hålet vara lika stort som skruvhalsen är tjock. Skruven ska gå fritt igenom den första bräden för att kunna dra ihop de två brädorna. Jag valde försänkta skruvar och använde en särskild försänkare för att ge plats för skruvhuvudena att komma ner under brädans yta. I mjukt trä går det att få ner skruvhuvudet utan att försänka men det blir snyggare med en försänkning.

Försänkning med svängborr Försänkaren och de försänkta skruvhålen

Skruvning med hjälp av tvingman En helskruvad bild

Bottenskivan
Fastsättning av botten kan ske på två sätt. Antingen läggs lådan ovanpå skivan och markeringar görs runt om med en blyertspenna. Därefter sågas skivan till och spikas fast. I det här fallet tycker jag att det är enklare att spika fast skivan först och därefter såga bort det som sticker ut. Skivorna var 4 mm. tjocka och jag valde trådspik som var 25 mm. långa. Något över rekommenderad längd men eftersom botten ska tåla en del tyngd passar det med längre spik (de är ju rätt korta ändå i sig själv). Jag fäster i hörnen först, sedan ett spik i mitten med ögonmått och sedan i mitten av mitten osv. tills mellanrummet mellan spiken är lagom, så behöver ingen mätning göras här heller. Till sist kan vassa och stickiga kanter och hörn antingen hyvlas eller filas runda.

Skivans storlek kan markeras med lådan som mått eller spikas direkt på lådan

Överskjutande material sågas bort Kanter hyvlas med en liten hyvel

Vandra vidare
Har du kommit så här långt, kanske med viss möda och besvär, hoppas jag att du är stolt över din låda och att du vill ha mer av samma sort. Det finns bara ett sätt att gå vidare och det är att praktisera. För varje gång du snickrar något kommer du att lära dig något nytt och speciellt när du gör fel. Det finns ingen större källa till lärdom än felheten. Ordna dig nu en liten arbetsplats, ett stadigt bord, ett skruvstycke, en hylla för arbetsmaterial och några av de verktyg jag föreslagit. Du anar inte vad du kan åstadkomma!

De färdiga lådorna redo att träda i tjänst

Jan Gustafson-Berge

Annonser