En ganska omedelbar konsekvens av mitt köpstopp blev att mina besök i "stan" blev färre. Att säga stan är förstås ett lustigt uttryck när jag bor i en stad, men det är liktydigt med centrum eller city, dvs. där butiker, matställen, serviceställen, nöjesställen osv. finns koncentrerade. Min försäljning av böcker medför besök på posten som numera är inhyst i en matbutik. Vissa specialinköp kräver besök i särskilda affärer osv. Besöken blev alltså färre och när jag väl var där inträdde en främlingskänsla. Jag hade inget där att göra, så när ärendena var utförda skyndade jag mig hem.

Jag har medvetet satt mig i några situationer för att undersöka begreppet "KÖPSUG". Hittills har jag känt ett stick av köpsug när jag sett att någon favoritartist (Ossler och Thåström) kommit med en ny skiva. Likaså kände jag ett svagt ryck i kroppen när jag gick förbi ett klädställ med lila munkjackor. I helgen var jag i Göteborg och trodde att köpsuget skulle växa sig starkt, men icke, jag konsumerade endast spårvagnstransport, museumbesök, mat, kaffe latte och en chokladkaka. Min avsmak för och mitt avståndstagande emot hur staden ser ut och fungerar växte sig starkare, det är så fruktansvärt fult och så tomt på mångsidigt liv!

Det starkaste köpsuget kände jag under bokrean. Jag gick då in i en bokhandel och tittade på böckerna. I vanliga fall hade jag velat köpa cirka tio böcker, men väntat tills det var halva priset på rean och låtit "ödet" bestämma vilka som fanns kvar att köpa. Köpsuget kändes verkligen som ett sug i magen, det kliade inne i kroppen och en röst talade sig väl om böckerna jag ville ha (de var billiga, behandlade intressanta och viktiga ämnen osv.). Jag stod kvar och lät suget härja i min kropp, tittade på böckerna, la tillbaka dem och fortsatte vandra omkring i bokhandeln. Efter ett tag klingade det av och när jag en stund senare gick in i ytterligare en bokhandel var det helt borta.

Jan Gustafson-Berge

Annonser