Så har då mitt köpstopp startat och för denna månad har jag ett särskilt fokus på kläder. Jag introducerar här månadens olika uppgifter och återkommer under månaden med rapporter om vad jag gör och vad det leder till. Förutom detta kommer jag att skriva om sådant som dyker upp, t.ex. hur jag löste dilemmat med att uppvakta min fru på hennes födelsedag den 6 januari utan att köpa några nya saker. Jag kommer också att i slutet av månaden publicera en lista på de föremål jag rensat ut ur mitt hem. I köpstoppet ingår nämligen också att varje dag få bort ett nettoföremål ur mitt liv.

Konsumtionslandskap
Under månaden ska jag genomföra en introduktionsuppgift som handlar om att uppleva och analysera ett konsumtionslandskap. Jag ska göra ett studiebesök i ett sådant landskap och lämna en rapport om detta besök. Med konsumtionslandskap menar jag här en miljö eller ett rum som designats för att maximera konsumtion. Det kan vara en enskild matvarubutik, en gågata, gallerior och hela stadskärnor, stora köpcentra som ofta ligger i städernas utkant, samt delar av naturlandskapet. Mitt syfte ska absolut inte vara att köpa något. Jag ska snarare se mig som en besökare från en ”annan värld” och måste tillbringa en längre tid i den valda miljön för att komma ”i stämning”. Jag kommer att beskriva vistelsen, hur det fysiska rummet är organiserat, hur människorna rör sig och vad de gör? Jag kommer att ge akt på hur min gångrytm och kroppsrörelse påverkas och vilka tankar som väcks av miljön? Får jag lust att handla något och vad är det som väcker lusten? Vilka tricks och metoder används för att starta och öka min konsumtion. Vad kan jag göra som inte kostar pengar? Jag kommer också att reflektera över vad som inte är tillåtet att göra i ett konsumtionslandskap?

Kläder och skor
Framförallt kläder är numera en mycket omfattande del av konsumtionen. Den genomsnittliga medborgaren i Sverige har ökat mängden kläder som konsumeras varje år, moden och trender skiftar hela tiden, med katastrofala konsekvenser har priserna pressats, kvalitén har minskat och kläder har blivit till en slit och släng-vara. Så som produktionen av textilier och klädesplagg är organiserad idag ger den upphov till många omfattande och svåra miljö- och hälsoproblem.
Fakta om kläder och dess miljö- och hälsoeffekter finns hos Svenska Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/vara-rad-och-tips/klader-och-textil/

Clean Clothes Campaign är ett internationellt nätverk av solidaritets-, kvinno-, ungdoms-, och fackliga organisationer. Sammanlagt ingår det över 300 organisationer från hela världen i nätverket som har ett huvudkontor i Amsterdam. Den svenska delen av detta nätverk går under namnet Rena Kläder. Nätverkets syfte och mål är att förbättra villkoren för de människor som syr våra kläder och skor. Mer om detta kan du läsa på: http://www.renaklader.org/
Från och med december 2008 och under början av 2009 driver Rena Kläder kampanjen ”Hur skor vi oss?”. Kampanjen fokuserar på arbetsvillkor och miljö i skoindustrin. I en rapport med samma namn har de granskat de sex största skoföretagen på den svenska marknaden: Eurosko, Vagabond, Nilson Group, ANWR, Scorett och Ecco. En kortversion av rapporten finns på: http://www.renaklader.org/material/kortversion-av-rapporten-hur-skor-vi-oss

Efter genomläsning av den information som finns på ovanstående internetsidor framstår det som en utmärkt metod att ha köpstopp på kläder. Alltså inte köpa några nytillverkade kläder alls. Vid ett eventuellt nyköp ska miljömärkta alternativ väljas om de finns tillgängliga, vilket i dagsläget inte så ofta är fallet. Det gäller att använda och vårda de kläder man redan har. Istället för nyinköp utnyttjas alternativ såsom att köpa begagnat, byta kläder med andra (ordna en klädbytardag), göra om kläder och sy egna kläder av begagnade andra kläder och tyger. Kör slut på de kläder du har. Vårda dem, laga dem, gör om dem och använd dem så länge du kan. Hur länge dröjer det innan du måste skaffa nya klädesplagg?

Rensa bland kläderna
Ta fram alla dina kläder och gå igenom dem. En del klädesplagg använder man bara få gånger, men de behövs ändå och får vara kvar och placeras för sig. De kläder du inte använt på flera år eller som du inte kommer att använda tar du bort. Under en tidsperiod på 3-4 veckor hänger eller lägger du alla kläder du har använt för sig. När tidsperioden är över kan du göra dig av med de kläder du inte har använt. Vill du inte vara så drastiskt kan du utsträcka tidsperioden till ett år och ta bort de kläder du inte har haft på dig på ett helt år. Kläderna du rensat bort kan du skänka bort, byta mot annat eller sälja.

Laga kläder
Visst är det ett märkligt fenomen att det anses vara lite pinigt att gå i lagade kläder men att det anses okej att köpa nya kläder som redan är slitna och trasiga? Många kläder kasseras för att de är lite slitna eller något trasiga. Flera enkla fel kan ganska enkelt åtgärdas och kläderna kan få ett längre liv. Du kan därmed ska dig ett eget personligt ”trasmode”. Några enklare sätt att laga kläder på: Sy i nya knappar, ersätta trasiga tryckknappar, laga hål och revor med sömnad och lappar, byta trasiga muddar m.m.

Sliten mudd på älsklingsmunkjackan Mudden bortsprättad

Sy fast nya muddar
Med hjälp av min dotter som är textilt utbildad har jag lärt mig att sy på nya muddar på några av mina munkjackor. Jag älskar munkjackor och har några stycken som befinner sig i varierande skick från ”fin-munkjacka” till ”grovarbets-munkjacka”. Jag sliter munkjackorna hårt på muddarna så att de får hål och fransar upp sig. För övrigt kan resten av plagget vara i gott skick och det känns tråkigt att kassera sk&ou
ml;na, ingångna munkjackor.

Sprättare, ett litet men också ett stort hjälpmedel Mudden sys med resårsöm

Ena mudden noga fastnålad på insidan Mudden sys fast med trikåsöm

För att sy i nya muddar använde jag: sprättare, sax, måttband, märkkrita, symaskin, sytråd, strykjärn, kökshandduk och nyinköpt resårstickad trikå. Det bästa och enklaste sättet är att lära sig av någon som redan kan. Min beskrivning får ses som en inspiration för dig att kanske göra ett försök utan några garantier att lyckas vid första försöket. Arbetsgången var att först sprätta bort de trasiga muddarna, mäta till och klippa ut muddtyget (se till att riktningen på stretchen kommer åt rätt håll), sy ihop mudden i kortändan och pressa söm och sömsmån, nåla upp de fyra motstående hörnen både på muddarna och armkanten, vända armarna ut och in och nåla fast muddarna inuti armen, sy fast mudden med trikåsöm (använd vanlig pressarfot), vänd allt rätt igen och pressa söm och sömsmån och slutligen sy med raksöm. KLART!

Mudden sys med raksöm från rätsidan KLART! Nya muddar för 12 kronor

Jan Gustafson-Berge

Annonser