KÖPSTOPP 2009 – Manifest

Den 1/1 2009 startar jag ett köpstopp som ska hålla på under ett år. När detta publiceras befinner vi oss i den hysteriska slutfasen av årets största konsumtions-orgie. På något sätt har julen med dess budskap om frid, kärlek och samvaro med vänner, kidnappats och våldtagits av det kommersiella samhället. Nu handlar det om att köpa, annars………………………………
Du kommer att minst en gång i månaden kunna följa mitt köpstopp och dess konsekvenser. Jag tar tacksamt emot synpunkter på mitt manifest och vill du hänga på ska du känna dig välkommen!

Andra ord som berör samma ämnesområde kan vara köpfrihet, frivillig enkelhet, medveten konsumtion, konsumtionsbojkott, konsumtionsstopp och konsumtionsvägran. Några vanliga engelska/amerikanska uttryck och företeelser inom det här området är SLOW (långsamhetens lov) med Slow food som den kanske mest kända grenen av rörelsen, Voluntary Simplicity (frivillig enkelhet) och Downshifting (ta det lugnt, tänk efter och dämpa arbetstempot).

Några olika skäl för ett KÖPSTOPP

Ekonomi: minska utgifterna för att generellt kunna leva billigare, eller spara pengar till något.
Tid: inte behöva lönearbeta så mycket för att få mera tid till annat.
Utrymme: komma undan känslan av att prylarna har tagit över, att de tar för mycket plats och stjäl livsenergi.
Miljö, natur, ekologi, resurser, energi: minska industriproduktionens och konsumtionens konsekvenser när det gäller skadlig miljöpåverkan och resursåtgång.
Politik: förändra samhället.
Personligt: öka sin egen medvetenhet, bli lyckligare, få ett liv i lugnare tempo, leva ett bättre liv och öka livskvalitén.

Vad man väljer att inte köpa/konsumera ska stå i relation till syftet med köpstoppet. Det blir ju effektivast och ger bäst resultat då. Är det viktigaste syftet att spara pengar är det de dyra sakerna, de stora kostnaderna som ska bort, alternativt många småkostnader. Är det viktigaste syftet att utmana sin karaktär (förmågan att avstå och vara utan) är det kanske TV-tittande, godis, alkohol eller kaffe som ska bort. Har syftet med miljö att göra så är det t.ex. bilkörande eller särskilt resurskrävande konsumtion som ska bort.

Var och en kan givetvis ha sitt skäl, eller en kombination av skäl, men det är viktigt att begreppet inte tunnas ut och förlorar sin slagkraft som en varaktig förändring av personligt levnadssätt och påverkan på samhället. Köpstopp får inte bara vara en i tiden uppskjuten konsumtion, som tas igen när stoppet är över. Handlingen ska leda till en varaktig förändring både när det gäller kvantitet och kvalitet hos konsumtionen.

Förutom de personliga skälen till ett köpstopp vill jag också betona de mera samhälleliga och politiska aspekterna. Jag strävar efter att komma bortom konsumtionssamhälle, ekonomisk tillväxt, marknadsekonomi, fri konkurrens, vinstmaximering, resursslöseri, miljöförstöring, utplåning av arter och kulturer, människans undergång…det finns andra sätt att organisera samhällen på och andra sätt att leva sitt liv på.

Samhällsfientlig verksamhet?

Det finns uppenbarligen en stor sprängkraft i att minska sin konsumtion. Det räcker med att konsumtionen inte ökar mer än förra året för att olika representanter för ”konsumtionssamhället” (och här tar alla de STORA varandra i hand), ska ta till starka ord om att välfärden hotas, att företag kommer att gå under, att arbetslösheten ska öka och en allmän misär kommer att sprida sig. Det kommer kanske tider när en uppmaning till minskad konsumtion kommer att anses som samhällsfarlig verksamhet och även bestraffas. De flesta av oss är indoktrinerade med att samhällets välbefinnande och fortbestånd bygger på en ständigt ökande materiell konsumtion. Hjulen måste inte bara rulla på, de måste även snurra fortare och fortare. Visst verkar det logiskt med händelsekedjan: handlar vi mindre saker får företagen mindre pengar, så då måste de avskeda arbetare och då handlar dessa för ännu mindre, företag går i konkurs eller läggs ner och fler blir arbetslösa som i sin tur kan handla mindre osv.

Men stanna upp en stund och ta dig en rejäl fundering. Hur vettigt och långsiktigt hållbart är det med ett samhälle som bygger sin existens på ständig materiell tillväxt? Råvarubrist, klimatförändringar och en kollapsande miljö borde väl vara varningsklockor nog. Finns det verkligen inga andra sätt att organisera ett samhälle på? Hoola Bandoola Band har skrivit en sång (Karins sång, På väg 1973) med en textrad som alltid har funnits i mitt minne och sinne och jag tycker den säger en hel del: ”Och ett lyckligt folk är olönsamt, det är så lite dom vill ha.”

Individ, grupp och samhälle ska ömsesidigt generera (skapa och omskapa) varandra i en demokratisk process. Ur individens perspektiv går det istället att resonera på följande vis och då får vi en helt annan händelsekedja: (1) Genom ändrad och minskad konsumtion minskar jag totalt sett mina utgifter. (2) Det överskott på pengar som uppstår kan jag byta mot mindre arbetstid. Alternativt kan det överskott av tid som uppstår ägnas åt självförsörjande verksamhet. (3) Jag får då mera tid över till att göra saker jag själva önskar och kan även öka min självförsörjningsgrad. (4) Jag mår bättre, får mera livsenergi och blir ännu mer motiverad att fortsätta på den inslagna vägen. (5) Jag köper mindre mängd saker, många saker behöver jag inte alls längre och en hel del ordnar jag själv eller genom de nätverk jag arbetar tillsammans med. Jag skapar min egen tid genom att välja bort tidstjuvar (t.ex. TV). (6) Mitt behov av pengar minskar och jag arbetar nu bara halvtid, 2-3 dagar i veckan, alternativt arbetar jag längre perioder och har sedan ledigt lika länge. (7) osv.

Varför skulle en sådan här händelsekedja vara dålig för samhället? Om nu inte det rådande samhällssystemet klarar av att många individer gör en sådan här omställning, då är det dags att byta samhälle. Då är det dags att förändra de grundläggande ekonomiska och ideologiska strukturerna. Ett köpstopp är ett viktigt steg i denna vandring mot framtiden.

Regler och riktlinjer

Några exempel från köpstoppare under 2008 (hämtat från bloggsidor på Internet):
Traktat under mitt köpstoppsår
1. Inte köpa något under 2007 som inte är absolut nödvändigt
1. a. Undantaget är mat, medicin och förbrukningsartiklar
2. Om jag absolut behöver något, se om jag kan låna, byta eller
köpa begagnat

Mitt köpstoppsmanifest
1. Jag ska under 2008 inte köpa något som inte är livsviktigt.
2. Mat, medicin och förbrukningsartiklar är undantagna från det allmänna köpstoppet.
3. Köpa tjänster som inte innebär utbyte av något materiellt är undantaget från det allmänna köpstoppet.
4. Om jag behöver köpa något livsviktigt så ska jag i första hand försöka låna det, alternativt köpa det begagnat eller byta till mig det mot något som jag inte behöver längre.

Köpstopp året ut, detta gäller:
1. Endast köpa sådant som jag verkligen behöver, t ex – Mat – Förbrukningsvaror – Underhållsdetaljer till t ex huset
2. Köp som inte innebär nåt tillskott av materiella ting, t ex tjänster av olika slag, är i största allmänhet ok, dock inte utan att ha varit under luppen först.
3. Om ett köpbehov dyker upp, undersök begagnatmarknaden
4. Tömma gömmorna i hemmet på en kasse i veckan, till secondhand och/eller soptunnan
5. När året är slut skall jag ha påtagligt mycket färre prylar, mindre bråte och mer luft i huset

Ovan ges tre exempel på hur andra har formulerat sina regler för ett köpstopp under 2008. Det ÄR svårt att formulera sig klart och entydigt. Ett klart påstående skulle kunna se ut så här: Jag ska inte köpa något alls under 2009. Med köpa menas här att en vara eller en tjänst bytes mot pengar. Alla tre exemplen ovan garderar sig på olika sätt genom formuleringar som: ”inte är absolut nödvändigt”, ”inte är livsviktigt” eller ”jag verkligen behöver”. Dessa påståenden är i allra högsta grad tänjbara och subjektiva. Låt oss starta med den tydliga målsättningen:

Regel 1: Inte med pengar köpa någon vara eller tjänst.

Därefter kommer vi då till mer eller mindre nödvändiga undantag från ovanstående regel. De rådande förhållandena i mitt liv under 2009 medför vissa nödvändiga köp av vara eller tjänst. Att bo i en hyreslägenhet innebär att hyra ska betalas och i hyran ingår sådant som kallt och varmt vatten och fastighetsskötsel. Vi betalar också för elektricitet. Vi har även TV-abonnemang och Internetanslutning. Till detta kommer försäkringar av olika slag. För transportbehov är vi medlemmar i en bilpool med biogasbilar. Vi har också prenumeration på en dagstidning och några tidskrifter. Allt detta är en mix av varor och tjänster, där varan är kopplad till en tjänst och där tjänsten medför att resurser förbrukas på olika platser på jordklotet.

Vi är också sedan hösten 2008 ägare av en fritidsfastighet. Detta ägande genererar också nödvändig konsumtion kopplad till olika abonnemang och avgifter. Paradoxalt nog är en del inköp kopplade till fritidsfastigheten delar av en långsiktig strategi för att minska konsumtionen. En båt, en elmotor och fiskeredskap gör det möjligt att fiska och därmed ta bort behovet av att köpa fisk. Inköp av viss trädgårdsutrustning och växtmaterial gör det möjligt att ta bort behovet av att köpa bär, frukt och grönsaker. Inköp av visst byggnadsmaterial gör det möjligt att bygga en infrastruktur på tomten som möjliggör varaktig närvaro på platsen (ekologisk toalett, utomhuskök, utomhusdusch, vedeldad bastu m.m.).

Förändringar av dessa omständigheter är inget jag (eller min familj) planerar att göra under 2009, så detta faller utanför köpstoppets område. Jag behandlar dessutom bara mina egna personliga förehavanden och de områden av det kollektiva (familjen) som jag är en del av.

Jag använder ingen medicin. Men givetvis får sådant som uppkommet behov av ”nödvändiga” mediciner vid en eventuell sjukdom, akuta besök hos tandvård och sjukvård samt inköp av nya glasögon om de nuvarande går sönder, anses okej att placera på undantagskontot.

Alla tre exemplen i rutan ovan nämner förbrukningsartiklar eller förbrukningsvaror som undantag utan att specificera vad de menar. Jag gissar att de med detta bl.a. menar sådant som toalettpapper, tandkräm, glödlampor, tvättmedel, diskmedel, mensbindor m.m. En del av detta kan rimligtvis anses som nödvändigt. Arbetsinsatsen får inom detta område inrikta sig på att minska kvantiteten och höja kvaliteten på konsumtionen.

För mig är också behovet av en fungerande digitalkamera och de olika komponenter och tillbehör som har med datoranvändning att göra viktiga föremål som kräver tjänster och varor för att fungera. Denna blogg skulle inte existera utan dessa föremål. Detta står därför också utanför köpstoppet.

Tjänster är materiella

Tjänster är luriga eftersom de till synes är immateriella, men vid närmare analys omges de allra flesta tjänster av en omfattande materiell värld. Förutsättningen för tjänstens verkställande är också ett bruk av materiella resurser. När tjänsten tas i bruk används material dvs. ersättningen för tjänsten innebär också direkt eller indirekt betalning för en vara. Köp av en tjänst måste därför utsättas för en noggrann konsekvensanalys innan den tillåts.

Så kommer vi då till maten.

Jag bor i en stad och har inte odlingsmark eller annan mark nog för att kunna försörja mig själv med livsmedel. Vid vårt fritidshus startar jag under 2009 upp en grönsaksodling, så en del mat kan komma därifrån. Det blir därför nödvändigt att köpa mat. Mat kan synas som en självklarhet, men vad ingår egentligen i begreppet mat? Först vill jag göra en förenkling genom att ordet ”mat” framöver i texten när det passar också kan betyda ”mat och dryck”. Ibland talas om food (mat) och non-food (icke-mat). Mat betyder här sådant som vi i vår kultur anser att vi kan äta. Ser vi istället på begreppet som att det ska innebära sådant vi behöver äta för att överleva och ha en god hälsa, urskiljer vi genast ett stort antal matvaror som ligger i gränstrakten mellan mat och icke-mat. Sådan mat som ligger i gränstrakten kallar jag för gräns-mat (edge-mat). Mat är också en sak, ett föremål som förutom sig själv, omges av material- och energiströmmar. Där finns en produktion någonstans på Jorden med ett förbrukande av naturresurser, ett transportsystem, marknadsföring och reklam, förpackningsindustri, avfallsprodukter samt hälso- och miljökonsekvenser.

Vi kan börja den mera detaljerade analysen med dryckerna. Den enda dryck vi egentligen behöver för att överleva är rent vatten. Resten kan vi vara utan. Det finns dock många drycker som är väldigt goda och nyttiga och lika många som &a
uml;r lika goda men kanske inte lika nyttiga i större mängder. Var och en kan göra sin egen ”dryckeslinje” med vatten i ena änden och sedan placera de drycker man dricker efter varandra i någon slags relevant ordning, efter nyttighet för hälsan, mängd, efter kostnad, godhet (smak) eller miljöpåverkan. Min dryckeslinje, där jag viktat de drycker jag konsumerar efter alla ovanstående kriterier, ser ut som följer. Mina sammanlagda val under köpstoppet ska då alltså hamna närmare vatten än den dryck som befinner sig i andra änden, som i mitt fall är sprit.

Dryckeslinje:

(1) Källvatten från fritidshuset, (2) Eget kolsyrat kranvatten, (3) Örtte på närodlade eller vilda växter, (4) Köpt svart/grönt te, (5) Ekologiskt och rättvisemärkt kaffe, (6) Egenpressad äpplemust, (7) Brämhults juice, (8) Egentillverkad flädersaft, (9) Brunnebys drycker, (10) Egen tillverkad cider, (11) Eget tillverkat frukt- och bärvin, (12) Köpt ekologiskt tillverkat öl/vin och slutligen (13) Sprit.

En analys av maten är mera komplicerad då det finns så mycket mer varianter av den varan. Ett sätt att börja är att tillämpa principer som kan gälla för alla varor. Dessa principer gäller för mig och kan således se annorlunda ut för någon annan. Uppställningen är förenklad då verkligheten ofta ställer en inför kompromisser då det absolut bästa alternativet sällan finns tillgängligt. Oftast får man nöja sig med att några av principerna kan bockas av. Vad är t.ex. bäst totalt sett av dessa två alternativ: ekologiskt odlade äpplen från Nya Zeeland eller giftodlade äpplen från Skåne?

De styrande principerna är i alla fall: ekologisk odling/produktion, närproducerat, så nära råvara som möjligt, näringsrik/hälsosam, god smak, acceptabelt pris, vettig förpackning, bra transport, bra arbetsförhållanden för producenterna osv.

Gränsmat

Det kan också vara upplysande att beskriva de typer av mat som enligt mig kan anses befinna sig i gränsområdet mellan mat och icke-mat.
Godis av alla de slag: Acceptabelt för mig är mycket mörk choklad (70-100%).
Kakor, kex och bakverk: Acceptabelt för mig är hemgjorda kakor som innehåller torkad frukt, nötter och ägg, samt ett urval hembakade kakor.
Snacks: inbegriper industriellt producerade chips, ostbågar, salta pinnar och kryddade nötter. Ibland gör jag undantag för krav-chips.

En annan styrande faktor för mig är att jag arbetar på att vrida delar av min mathållning mot den kostinriktning som kallas stenålderskost eller paleolitisk kost.

Dessa resonemang leder fram till en undantagsregel som är en utveckling av regel 1:

Undantag från regel 1 är: mat, akuta behov av medicin, sjuk- och tandvård, noggrant analyserade tjänster, digitalkamera, datorutrustning samt vissa förbrukningsvaror.

Ett köpstopp innehåller två principiella komponenter. Den första är själva avståendet från att över huvud taget köpa (konsumera) nytillverkade varor. I sin princip ganska enkelt. Man låter helt enkelt bli att köpa något som inte hör till undantagen från regel 1. Den andra komponenten är hur köpbehov eller behov av en vara, ett föremål eller en tjänst ska kunna mötas med andra och alternativa handlingar, beteenden och strategier än ett köp av ny vara eller tjänst med pengar. Här finns (som tur är) en mängd varianter och strategier tillgängliga och dessa kan graderas längs en skala, stege eller linje (en konsumtionslinje). I ena änden finns alternativet INGET och i andra änden finns det icke tillåtna alternativet KÖPA NYTT. Strävan är att så många handlingar som möjligt ska ligga så nära alternativet INGET som möjligt. I de tre exemplen från andras köpstopp i rutan ovan anges låna, byta och köpa begagnat som alternativ till att köpa nytt.

Konsumtionslinjen (från bättre till sämre)

(1) (Göra sig av med saker), (2) Köpa ingenting alls (analysera, ifrågasätta och minimera behov), (3) Använda det som redan finns (köra allt i botten, göra slut på saker), (4) Tillverka själv av material som inte är nyköpt (laga, renovera och förändra), (5) Skaffa föremål gratis (från vänner, container, återbruk, källsorteringsrum, soptippar, rivningshus m.m.), (6) Självförsörjning i olika grad (odling, hantverk, energi osv.), (7) Gemensamt/kollektivt användande, (8) Byteshandel med vara eller tjänst (utan pengar inblandade), (9) Köpa begagnat, (10) Köpa tjänst av vänkrets eller lokalsamhälle (svart, grönt eller vitt), (11) Köpa ekologiskt och rättvisemärkt, (12) Köpa lokalproducerat, (13) Köpa regionalt producerat samt (14) Köpa nytt med dålig kvalité utan reflektion alls.

Regel 2: Undersöka och utveckla alternativ till att köpa nytt.

Undantag från Regel 1 medger inköp av vissa varor. Den konsumtion som ändå görs ska ha en ökande kvalité, där kriterierna för vad som är hög kvalité i mitt fall är ekologiskt, miljövänligt, närproducerat, rättvist och hållbart (funktionellt).

Global ekonomi

Den minsta lilla produkt (ex. en nyckelringsficklampa eller ett plektrum) är idag en del i ett komplext och omfattande globalt nätverk. Resurser och råvaror för dess tillverkning hämtas från olika delar av jorden med påföljande miljökonsekvenser. Material och varor transporteras kors och tvärs över hela världen. Marknadsföring och förpackningsindustri kräver ytterligare råvaror och transporter. Hela processen orsakar också avfall i alla led som ska hanteras på olika sätt. Varje människas konsumtion påverkar förhållanden över hela världen för människa, djur, miljö och natur. Vi som bor i den ”rika världen” har dessutom en oproportionerligt stor andel av konsumtionen i världen. Våra individuella ekologiska fotavtryck är alldeles för stora för den här planeten. Där vi trampar dör livet!

De flesta av oss lever idag i ett konsumtionssamhälle där varor och tjänster produceras i ett ekonomiskt system som bygger på ett globalt industrisystem. Ytterst få av oss producerar själva det vi behöver för att leva. Företagen agerar, åtminstone teoretiskt, med fri konkurrens på en marknad som idag är global, där det mesta har förvandlats till varor som kan säljas på en marknad, där tillgång och efterfrågan styr prisnivån. Ett mindre antal stora multinationella företag och stater har makten över råvaru- och varuströmmar. De kan verka oövervinneliga, men de har en svag länk i den till synes tjocka kedjan, de måste sälja sina produkter, vilket de med hjälp av reklam, media, tvång, ideologisk indoktrinering osv. lyckas ganska bra med. Men det är också här som de har en av sina känsliga och s&ari
ng;rbara punkter. Medvetna individer (konsumenter) kan i samverkan genom förändrad konsumtion påverka detta globala system. Principen är grundad i förståelsen att varje helhet består av delar, att i det stora finns det lilla och att detta ömsesidigt påverkar varandra. Varje kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk.

Ketchupflaskorna

Låt oss ta exemplet med ketchupflaskorna. I den konsumbutik där jag handlar finns 12 olika sorters ketchupflaskor från 3 olika företag. Produkterna skiljer sig åt i fråga om förpackning, storlek, kryddning och sockermängd. Av dessa 12 är 1 en ekologisk ketchup. När det börjar bli tomt på hyllan beställer den inköpsansvariga i butiken mer ketchup från ett centralt varulager. Från varulagret går sedan beställningar till de olika leverantörerna (och då talar vi om järnvägsvagnar eller långtradare lastade med ketchupflaskor). Genom ökning eller minskning i beställningarna från det centrala varulagret kan leverantörerna/producenterna bli varse om förändringar i konsumtionen av deras varor. Om nu en eller flera konsumenter av olika anledningar (det kan bero på ett ”miljö- eller hälsolarm” i media eller ett språng i den kollektiva medvetenheten) väljer att flytta sin hand några centimeter åt ett annat håll och greppa en annan ketchupflaska, eller låta bli att köpa någon ketchup alls, så kommer det att synas i statistiken. Det fantastiska är också att strömmar av förändringar inte bara äger rum i en enstaka butik, utan de brukar samtidigt äga rum i ett geografiskt område eller ett helt land. När statistiken anländer till företaget ringer alarmklockor, möten sammankallas, analyser och undersökningar genomförs, nya möten sammankallas, det diskuteras och strategier utformas. Företaget ställs här inför flera val. De kan dra igång en reklamkampanj för att sälja mer av produkten och de kan gå i svaromål i media med motinformation och desinformation. De kan lansera en ”ny” produkt som egentligen är samma som tidigare, fast i en ny förpackning, i ett försök att lura konsumenterna.

De kan också förstå att deras produkt är dömd att dö och utveckla en annan produkt, t.ex. lansera en KRAV-märkt ketchup i sitt sortiment. Om så är fallet åstadkommes positiva effekter i flera led då det någonstans finns en odlare av ekologiska tomater som det går bättre för. Gift- och konstgödselodlare kan stimuleras att gå över till ekologisk produktion av tomater. Denna ekologiska odling påverkar i sin tur landskapet på ett gynnsamt sätt osv. Ett positivt händelseförlopp har satts igång som i sin tur får positiva effekter på andra händelseförlopp, som i sin tur påverkar och förstärker andra händelseförlopp…

Det individuella handlandets makt

Det finns en stark myt (här i betydelsen lögn) om att det personliga handlandet inte har någon betydelse. Ett mycket vanligt sätt att smita ifrån att behöva göra något är påståendet om att vad en enskild individ gör, inte har någon betydelse för det stora hela. Det spelar väl ingen roll om jag slutar att köra bil om ingen annan gör det. Det är väl ingen mening med att jag slutar att tömma ut min avföring i Östersjön om ingen annan gör det osv. Visst är det sant att det inte gör någon skillnad om bara EN människa gör något. Skillnaden i detta fall ligger i att denna enda människa åtminstone kan leva och dö med vetskapen att ha gjort ett bra val i sitt liv, att ha gjort sitt för att det skulle bli bättre. En annan konsekvens kan vara ett denna enstaka människa kan fungera som pionjär och inspirationskälla för andra att ändra sina handlingar till det bättre.

Strategin som inbegriper förändring på individnivå förutsätter att flera individer göra samma förändring för att det ska få effekt. Den goda nyheten är att alla inte behöver förändra sig, inte ens en majoritet för att det ska få större samhälleliga konsekvenser. En samlad, medveten och koncentrerad förändring av ett antal individer kan medföra förändringar som får konsekvenser för alla andra människor. När väl en viss procent ändrat sitt beteende passeras en tröskel och därefter blir förändringsprocessen självgående. Man brukar säga att den kritiska massan har uppnåtts. Antalet personer som måste förändra sitt beteende skiftar från sak till sak, från område till område. Oavsett om förändringen startar underifrån med en individ eller kommer uppifrån som en lockande ekonomisk förmån eller en tvingande lag, måste ändå i slutändan de flesta individer göra en förändring var sig de vill eller inte.

Minska mängden föremål i ditt liv

Ett sidoprojekt till KÖPSTOPPET kan vara att också ha som målsättningen att varje dag sortera bort ett nettoföremål från ens liv. Det ska vara en nettominskning, vilket innebär att om du för in tre föremål måste du samma dag ta bort fyra stycken andra föremål. Det ska också vara jämbördiga föremål, så det duger inte att ta in en TV och ta bort två knappnålar.

Regel 3: I genomsnitt ska jag varje dag sortera bort ett nettoföremål från mitt liv.

Sammanfattning för KÖPSTOPP år 2009

Regel 1: Inte med pengar köpa någon vara eller tjänst.
Undantag från regel 1 är: mat, akuta behov av medicin, sjuk- och tandvård, noggrant analyserade tjänster, digitalkamera, datorutrustning samt vissa förbrukningsvaror i hushållet.
Regel 2: Undersöka och utveckla alternativ till att köpa nytt.
Regel 3: I genomsnitt ska jag varje dag sortera bort ett nettoföremål från mitt liv.

Månadsmetoden

För att få fokus och mer energi samlat på de olika ämnesområden som ett köpstopp av beskriven karaktär inbegriper arbetar jag efter en ”månadsmetod”. Varje månad koncentrerar jag mig på ett specificerat konsumtionsområde som är utsatt för undersökning och praktisk bearbetning. Jag försöker hitta ett ämnesområde som passar för årstiden och den årstidscykel som jag lever i. Men jag är samtidigt öppen för sådant som dyker upp även om det inte passar just i den aktuella månadens tema. När månaden är slut görs en utvärdering och en skriftlig sammanfattning publiceras på bloggen. Därefter kan ämnet för månadens köpstopp avbrytas alternativt integreras helt eller delvis i det framtida vardagshandlandet, innan nästa månads utmaning tar vid.

Konsumtionsområden/Ämnesområden

Exempel på konsumtionsområden i bokstavsordning: Böcker & Tidskrifter, Elektronik, Energi (elektricitet, värme), F
ritid & Sport, Förpackningar (avfallshantering), Hantverk (verktyg, arbetsmaterial), Hushåll (kemikalier, städning), Kommunikation (internet, post, telefon), Kontorsvaror och Papper, Kultur (musik, film, teater, konst), Köksutrustning, Livsmedel (mat, dryck och gränsmat), Lönearbete, Massmedia (TV, radio, dagstidning, reklam), Möbler & Heminredning, Personlig hygien (renlighet, hälsa, skönhet, hårvård), Sjuk- & hälsovård), Textil (kläder, tyger, sängkläder, handdukar), Transporter av mig själv (kroppen, cykel, bil, buss, tåg) samt Vatten.

Litteratur som har med saken att göra och som jag verkligen läst:

Albinson, Ohlsson & Stridbeck (red.), EKOSOFI – helhetssyn på ekologisk grund, Jord-Eco Förlag AB, 1983, 91-85610-26-7
Barbro & Johnny, Runåbergs utvalda fröer, Runåberg, 2008
Bertilsson & Hellmark (red.), Grön design, Naturskyddsföreningen, 2008, 91-558-2008-5
Bookchin, Murray, Ekologi och anarki, Nordan Communidad, 1980, 91-7702-068-5
Burenhult, Göran, Speglingar av det förflutna, Bra Böcker, 1986
Burenhult, Göran, Människans historia 10. I civilisationens skugga, Bra Böcker, 1996, 91-7119-720-6 Burenhult, Göran, Det ofullkomliga djuret, Natur och Kultur, 2002, 91-27-08545-7
Dahlén, Erika, Jorden vi ärvde, Ordfront, 2008, 978-91-7037-372-5
Dahlgren, Wistrand och Wiström, Nordiska träd och träslag, Stiftelsen Arkus, 1996, 91-972366-8-3
Danielsson, Jan & Gerdehag, Peter, Norstedts, 1998, 91-1-300409-3
Duncanson, Archie, Ekologi börjar hemma, Såettfrö förlag, 1995, 91-972626-0-9
Forsberg, Björn, Tillväxtens sista dagar, Ruin/Cogito, 2007, 978-91-85191-27-7
Gramming, Ann-Christin, Köp inte den här boken!, Hexa Förlag, 2008, 978-91-977109-1-6
Gustafson-Berge, Jan, Handbok för vardagsekologi, Informationsbyrån, 1993, 1100-4428

Hidemark m.fl., Så renoveras torp & gårdar, ICA bokförlag, 1997, 91-534-1675-9
Honoré, Carl, SLOW Lev livet långsamt!, BAZAR, 2007, 978-91-7028-158-7
Horatius, Ladislaus, Offensiv nostalgi, Bokförlaget Nya Doxa, 1993, 91-88248-25-9
Horn, Anna, Kärngårdar, LT:s förlag, 1987, 91-36-02667-0
Hylland Eriksen, Thomas, Jakten på lycka i överflödssamhället, Nya Doxa, 2008, 978-91-578-0519-5
Jönsson, Bodil, Tio tankar om tid, Brombergs Förlag, 1999, 91-7608-776-X
Kingston, Karen, Rensa i röran med Feng Shui, Månpocket Fakta, 2007, 91-7232-014-1
Källman, Stefan, Vilda växter som mat & medicin, ICA bokförlag, 1997, 91-534-1690-2
Landin, Bo, Om träd kunde gråta, Prisma, 1986, 91-518-1943-0
Lindstedt, Gunnar, Olja, Bokförlaget DN, 2005, 91-7588-484-4
Lindstedt, Gunnar, Svart jord, Frank, 2008, 978-91-85865-16-1
Ljungberg, Tomas, Människan, kulturen och evolutionen, Exiris, 1991, 91-971514-0-8
Lynas, Mark, Oväder. Nyheter från en allt varmare värld, Ordfront, 2005, 91-7037-086-9

Mattsson, Anders, Arbeta i trä, Wahlström & Widstrand, 1989, 91-46-15515-5
Mokvist, Åke, De ovanliga. Människor som går mot strömmen, Byggförlaget Kultur, 2000, 91-7988-196-3
Mokvist, Åke, De ovanliga 2. Där friheten är viktigare än tryggheten, Balkong Förlag, 2006, 91-85581-01-1
Nilsson, Mats-Eric, Den hemlige kocken, Ordfront, 2008, 978-91-7037-389-3
Olsson, Kåre, Att närma sig verkligheten, 1987, 91-7662-391-2
Olsson, Titti (red.), Människans natur. Det grönas betydelse för vårt välbefinnande, Byggforskningsrådet, 1998, 91-540-5825-2
Pettersson, Svanberg & Tunón (red.), Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1, Wahlström & Widstrand, 2001, 91-46-17787-6
Pleijel, Håkan, Ekologiboken, Naturskyddsföreningen, 1991, 91-558-3082-X

Redaktion, Äta på nytt sätt med matlaget Mudi-Mums, Prisma/Jordens Vänner, 1982, 91-518-1399-8
Schumacher, E. F., Litet är vackert, Bokförlaget Prisma, 1981, 91-518-1391-2
Seymour, John, Självhushållning i trädgården, BonnierFakta, 1982, 91-34-50150-9
Seymour, John, Självhushållning, en handbok, en idébok, Bonniers, 1980, 91-0-042965-1
Seymour, John, De gamla hantverken, Bonniers, 1985, 91-34-50568-7
Svanberg, Lena Katarina, Torpdrömmar, Forum, 2002, 91-37-12036-0
Söderberg, Bengt, En strategi för överlevnad, Förbundet Sveriges Småbrukare, 2005, 91-631-6956-8
Tiberg, Nils, Kretslopp, Naturskyddsföreningen, 1993, 91-558-1993-1
Warberg, Fredrik & Larsson, Jörgen, Rik på riktigt, Natur & Kultur, 2007, 978-91-27-11498-2

Jan Gustafson-Berge

Annonser