Så har jag för första gången tillbringat några dagar på Lövudden, tillsammans med min fru och ett par nära vänner. Som tidigare aviserats kommer jag att utifrån vad som sker på Lövudden att skriva om vardagsekologi och självförsörjning. Redan denna gång finns det ämnen att skriva om som skulle kunna bli en hel bok. Jag har därför valt ut två ämnen som jag skriver lite mera om och så får övriga ämnen återkomma senare.

Bostadshuset på Lövudden Uthus invid gårdseken

 

Ett levande natur- och kulturlandskap

Vi valde att köpa en fastighet där själva bostadshuset och övriga byggnader var i ett gott skick. Därför finns inga akuta behov av att laga tak, slita bort plastmattor, byta ut murkna golv osv. Mitt intresse riktar sig därför under hösten mot trädgården och själva organiserandet av de olika husens funktioner.

Karta och inventering

Efter att vi hade tittat på huset första gången utgick jag från en karta (skala 1:1000) som upprättats vid avstyckning av fastigheten. Där anges fastighetens gränser, dess yttre mått och byggnadernas placering på tomten. Med denna karta som underlag gjorde jag kopior som lagom fick plats på en A4-sida. På kartan ritade jag dessutom upp ett svagt rutnät där varje ruta motsvarade 5×5 meter i verkligheten, vilket gör det enkelt att rita in saker på någorlunda rätt plats. Hos Lantmäteriet kan du få uppgifter om en fastighet, titta på och köpa kartor av olika slag.

Kvarlämnade föremål i snickarboden Diverse virke i vedboden

Under en dag gick jag omkring i trädgården för att inventera och undersöka vad som fanns i form av växter, buskar, träd, stenar, föremål m.m. Även innehållet i de olika husen undersöktes. Denna uppfattning om tomtens möjligheter kombinerades sedan med faktorer som mina och övriga familjens behov samt våra egna materiella och ekonomiska resurser. Med detta som underlag gjorde jag en grov zonindelning av tomten där olika delar fick olika funktioner. Exempel på zoner är (1) en gräsmatta för lek, camping, avlastning och parkering, (2) ett odlingsområde, (3) utomhuskök, vattenaktiviteter och hygien, (4) ett permakultur-område med mindre träd och buskar och (5) örtagård.

En planering ska vara en hjälp till att göra saker på rätt plats och rätt tid. Planeringen får dock inte vara så fast att den inte går att ändra när nya behov och förutsättningar uppstår. Livet står ju aldrig still utan rör sig i flöden och cykler. Rätt som det är dyker det upp barnbarn och då ska det finnas plats för lek, plaskdamm och sandlåda bara för att ta ett exempel.

Träd och buskar

Skötseln av de träd som finns på tomten har inte varit så bra och under senaste åren har också den tidigare ägaren släppt delar av tomten att växa fritt. Jag kommer därför att ägna en hel del arbete åt att röja bort samt beskära träd och buskar. Så småningom kommer också nya sorters träd och buskar att planteras på lämpliga platser.

Syrenbuskage framför äppleträd Några lämpliga handredskap

Röjning påbörjad Det befriade äppleträdet i all sin glans

Min första uppgift var att välja mellan ett syrenbuskage och ett äppleträd (Transparente blanche). Jag valde äpple eftersom vi vill ha äpplen och syrener finns det gott om på annan plats. Med hjälp av en kraftig grensax och en mindre bågsåg togs syrenstammar och syrenskott bort och bildade till slut en stor kvisthög. Det är bra att beskära så nära marken som möjligt, dock utan att klippa och såga i jord, vilket förstör eggen på redskapen.

I många fall ses en kvisthög som ett avfallsproblem. En del eldar upp kvistarna och andra hyr ett släp och kör dem till en avfallsplats (i bästa fall en kommunal återvinningsstation). Jag ser kvistarna som en viktig resurs och då blir det plötsligt kul att ta hand om dem. Att solen sken och det var möjligt att arbeta ganska lättklädd gjorde arbetet ännu skönare.

Det bortröjda syrenbuskaget Störar, ved och småkvistar

Behov fanns av käppar för markering och växtstöd vid den kommande grönsaksodlingen, så därför fick de rakaste stammarna göra tjänst som sådana. Resten av stammarna blev till ved. Kvar blir en mindre hög med kvistar som bars till den utsedda platsen för kvisthögen. Alla trädgårdar ska ha en kvisthög där djur kan bo och torra kvistar för eldning kan hämtas vid behov. Syren är ett mycket hårt träslag och passar alldeles utmärkt till räfsepinnar. Om dimensionerna på stammarna varit gr&ou
ml;vre hade jag klyvt några bitar och lagt på tork för snickeriarbeten och även klyvt upp ämnen till räfsepinnar.

För att få bättre utsikt ner mot sjön hade ett äppleträd (okänd sort) fått alla sina grenar kapade rätt av. Kvar fanns en stam, några kraftiga grenstumpar och en skog av skott. En variant hade nu varit att såga ner trädet helt och ersätta det med nyplantering av äppleträd. Jag ville dock ge det en chans och se om det kunde komma tillbaka och ge oss äpplen igen.

Motorsågshamlat äppleträd 2008 Stammens skott borta

Högra sidans skott delvis gallrade Trädet efter beskärning

Först togs alla skott som satt på huvudstammen bort. Därefter valde jag ut 3-5 skott på varje grenstump som fick vara kvar och resten togs bort. Urvalskriterierna var att skotten skulle vara friska, kraftiga, sitta fast ordentligt och vara riktade antingen utåt/neråt eller uppåt. De skott som var riktade uppåt kortades sedan in ovanför en utåtriktad knopp. Det ska bli spännande och se hur trädet reagerar på denna beskärning.

Nyplockad svamp

Under de fyra dagarna hann vi också med att elda i kökspannan, plocka svamp, röja i vedboden, börja med odlingen och rensa ur en källa i skogen, men det får bli ämnen för kommande texter.

Jan Gustafson-Berge

Annonser